Detta var vad Sorteringshatten sorterade mig till. :)
Hufflepuff! Du kan också göra ett av de många test som finns
genom att gå in på www.thealmightyguru.com och klicka in
dig på "Quizzes".
(Jag och sorteringshatten!)
I maj detta året reste jag, och min klass, till England. Jag skrev då ett kort inlägg här på bloggen då jag berättade lite kort om resan. Men nu, oavsett hur lång tid efter resan som gått, så har jag bestämt mig för att berätta om besöket på "The Making of Harry Potter". :)
Efter att vi gått in genom de stora glasdörrarna som ledde in till enren, och först spenderat en liten tid i Harry Potter-shopen, så var det dags att ställa sig i kön för ingång. Jag kunde verkligen inte hålla mig stilla utan småstuddsade lätt i all min iver att träda in i Harry Potter-världen! Medan de flesta av mina klasskompisar klagade och ojade sig över den långa kötiden så fann jag mig själv på högst glatt humör och var mer än villig att förmedla den glädje jag kände till de andra. Många snappade också upp den, men jag kunde ändå inte undgå att märka att några nog irriterade sig ännu mer över mitt positiva beteende... ;)
Först trädde vi in i ett rum där en kvinna ur personalen välkomnade oss och visade oss sedan in i en ENORM biosalong (varje filmfantasts dröm!) vilken innehöll extremt sköna, gråa fåtölj-liknande säten. När vi satt oss till rätta spelades en kortfilm som visade klipp och kommentarer från allt ifrån skådespelarna till sminköserna och regissörerna m.fl. Rupert Grint, Emma Watson och Daniel Radcliffe som spelar Ron, Hermione och Harry stod framför en stor dörr i videon och berättade om den 10-års långa produktionen av J.K Rowlings världsberömda boktrilogi.
Efter ett tag så gick Emma och Rupert in genom dörren och Daniel avslutade genom en varning som lydde att efter det här så skulle vissa av oss se kvastflygning på ett helt annat sätt... Och med det så gick han in genom dörren och försvann.
Jag kan ärligt säga att jag trodde att ljuset skulle tändas och att vi sedan skulle få gå ut genom en dörr på andra sidan lokalen, så som det brukar vara när man går på bio. Man går ju inte ut samma väg som man kommer in. Men till min, och alla andras, stora förvåning så lyftes bioskärmen likt en enorm rulle och bakom visade sig porten in till Hogwarts matsal!! Jag hade svårt att andas. Inte hade jag väntat mig något så storslaget att börja det hela med. Mitt huvud och hjärta snurrade i en helt underbar mix inom mig medan vi reste oss och tog första kliven in i någonting som verkligen såg ut att bli ett äventyr.
Saker och ting blev allt eftersom tiden gick bättre och bättre! :D Jag fick se platser som Griffindors sällskapsrum, Dumbledores kontor (där jag träffade på Albus själv), promenera längs Diagongränden, kolla in Mysteriedepartementet, stå på Hogwartsbron och sen också bokstavligen blidka ut över hela Hogwarts!! Vi fick se allt som kan tänkas finnas med i filmerna! Rekvisita, animationstekniker och mycket från både hår- och kostymförråden.(T.ex Hagrids skägg och de de fantastiska balkläderna i film fyra: Harry Potter och den Flammande Bägaren.)
Kort sagt så verkade allting för bra för att vara på riktigt, men det var det! B-) Vi träffade på varelser som Professor Lupin i varulvsskepnad, vilken jag tyckte var mycket obehaglig, Basilisken med gapet öppet, söta Dobby, hippogrifen Vingfåle och den ständigt aggressiva och fullt levande skolboken som försökte äta Harry i den tredje filmen, Harry Potter och Fången från Azkaban. :D (+ många fler!)
Efter vi hade gått igenom Diagongränden trädde jag in i ett långt, slingrigt rum med en massa ritningar fastklistrade på väggarna. Fascinerande, tyckte jag, om man nu får lov att säga det ordet som snart 15-åring utan att skämmas bland polare. ;) Plötsligt så kom min kompis Madeleine springande och skyndade på mig att gå vidare till nästa rum. Men jag skyndade endast på lite grann eftersom jag var väldigt mån i att verkligen ta in allting i alla rum, då man endast fick vistas i dem en gång.
När jag var klar tog hon sina händer för mina ögon och ledde mig fram genom korridoren... Den underbara låten "Harry in Winter" spelades och när hon väl stannade mig, och jag öppnade ögonen, så var det jag såg så magiskt och ofattbart att endast en person som varit där kan förstå mig! Där, bara någon meter rakt framför näsan på mig, stod en enorm miniatyr av Hogwarts, rikligt detaljerad med allt som man tidigare endast sett på filmerna!! <3 Jag fylldes av en alldeles underbar glädje! Vi promenerade runt slottet, bort till Gökboet, och ner till båtarna vid vattnet nedanför den långa trappan.
Genom hela "vandringen" (vet inte vad man ska kalla det) så var jag långsammast bland alla i min klass. Om inte kanske också långsammare än allt annat folk som kom in samtidigt som oss... Men det är jag bara stolt över!
Jag lärde mig otroligt mycket, tro det eller ej, om alla möjliga saker och insåg att alla människor borde ha tillgång till sådan glädje, som jag upplevde, oftare än vad som kan tänkas bra. :-) Jag åkte därifrån med ett leende på läpparna och just då kändes det som om allt var möjligt! Nu, många månader senare då höstens kyla har börjat dra in över Göteborg, när jag tänker tillbaka på det så känner jag fortfarande den känslan. Allt är möjligt för den som tror att allt är möjligt!
// Liv
foto: Liv Pierrou
P.S Min syn på kvastflygning förändrades en aning, likt Daniel sa... ;) Kan ni gissa er till vad jag mer gjorde och faktiskt har filmbevis på??<3 B-)
@recension,
